Den tyska armén hade erfarenhet av att bekämpa fiendens pansarfordon från första världskriget (1916-1918). Efter undertecknandet av Versaillesfördraget 1919 hindrades utvecklingen av pansarvärnsvapen, men 1928 sattes pistolen i massproduktion 3,7 cm PaK 36 som på den tiden var en av de modernaste pansarvärnskanonerna i världen. Men med tiden, särskilt på 1930-talet och med utvecklingen av egna pansarvapen, problemet med pansarvärnsvapen behandlades i den tyska armén snarare av underordnad betydelse. Som ett resultat gick den tyska armén in i andra världskriget och hade fortfarande P aK 36 kaliber 37 mm, vilket visade sig vara helt otillräckligt mot franska Char B1 Bis eller sovjetiska T-34 och KW-1. Dessutom, med utvecklingen av striderna på östfronten, blev problemet med att förstöra sovjetiska pansarvapen mer och mer akut, vilket ledde till införandet av nya 50 och 75 mm antitankvapen i linjen. Från 1943 introducerades Panzerfaust rekylfria gevär i allt större skala, som användes för att mätta sina egna infanteriförband så mycket som möjligt. Till exempel, 1943, hade den tyska infanteridivisionen 108 rekylfria kanoner och 35 bogserade och självgående pansarvärnskanoner.
Panzerschreck (fullständigt namn: Raketenpanzerbüchse Panzerschreck) var en tysk pansarvärnsraketgevär från andra världskriget. I versionen RpZB 54 vägde vapnet 10,7 kilogram, pipan var 164 centimeter lång och den effektiva räckvidden var upp till 150 meter. Kalibern på pistolen var 88 mm.
Panzerschreck skapades som ett individuellt pansarvärnsvapen av det tyska infanteriet, vilket är en specifik utveckling av den berömda Panzerfaust. Jämfört med honom var Panzerschreck mer komplicerad - både i produktion och hantering - men det var ett återanvändbart vapen och hade bättre räckvidd och precision än Panzerfaust 30 eller 60-modellerna. Detta vapen tillverkades från 1943, men det dök upp i större skala först 1944. Den användes av tyska trupper både på östfronten, i Italien och på västfronten fram till krigets slut. Den användes också av bland annat Finlands och Ungerns väpnade styrkor.