BL 7,2-tums haubits är en brittisk 180 mm bogserad haubits från andra världskriget. Vapnet konstruerades 1940 och kom i produktion samma år, vilket varade till 1944-1945, beroende på modell. I versionen Mk.I-IV var vapnets vikt 10,38 ton med en längd på 7,42 meter. Besättningen bestod av 10 personer, och den maximala skjutvidden var 15 500 meter.
BL 7,2-tums haubits utvecklades för behoven hos den brittiska armén, som i början av andra världskriget ville ersätta sin 203 mm 8-tums (BL 8-tums) haubits med ett helt nytt vapen, som uppfyller standarderna för det dåvarande slagfältet. För att förkorta forsknings- och utvecklingstiden så mycket som möjligt beslöt man att byta ut piporna med en mindre diameter i de befintliga 8-tums haubitsarna och att utveckla en helt ny typ av ammunition till den så skapade haubitsen. Under kriget förbättrades vapnet systematiskt och evolutionärt, och de största förändringarna dök upp i Mark VI-versionen, vars vikt och dimensioner ökade avsevärt, men projektilens initiala hastighet och projektilens räckvidd förbättrades också - till cirka 18 000 meter. I denna moderniserade version förblev 7,2-tums BL 7,2-tums haubits i tjänst fram till 1960-talet. Vapnet genomgick sitt elddop under striderna i Nordafrika 1942. Senare användes den bland annat under striderna i Normandie och Frankrike 1944-1945 och i nordvästra Europa. De 7,2-tums haubitserna tjänstgjorde också, i liten utsträckning, i Burma.