Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.
Under Napoleonkrigen (1799-1815) tjänstgjorde enheter rekryterade från skottarna i den brittiska armén. De som rekryterades från den södra delen av Skottland kallades ofta lågländare, medan de som rekryterades från den bergiga norra delen kallades högländare. De flesta Highlanders regementen bar flera – undantaget var regementen från 71 till 75. Det äldsta skotska regementet som bildades i Storbritannien var 42:a regementet, det s.k. Svart klocka. År 1808 fanns det cirka 25 skotska regementen i den brittiska armén. Liksom i fallet med "engelska" förband var grundförbandet på slagfältet en bataljon, medan ett regemente oftare uppfattades som en administrativ enhet. Det är också värt att tillägga att ett enda regemente kan ha mycket olika styrkor, allt från 1 till 3-4 bataljoner. I sin tur var en enskild bataljon vanligtvis indelad i 10 kompanier. De skotska regementena, särskilt högländarna, ansågs vara bland de bästa i den brittiska armén. Deras soldater var kända för sitt stoiska lugn inför fienden, stora disciplin, mycket goda fysiska förberedelser samt motstånd mot långa marschers svårigheter.