Man kan riskera ett uttalande om att den tyska statens ursprung kan dateras till 800-talet, då den karolingiska staten delades upp i tre delar (Verdunavtalet, 843), och den östfrankiska staten till följd av denna uppdelning var den direkta föregångaren av medeltida Tyskland. Riddarklassen utvecklades relativt snabbt i dåvarande Tyskland. Det är värt att tillägga att det polska ordet "riddare" härrörde från det tyska ordet "ritter", som inte bara betydde en hästkrigare, utan också en godsägare som tack vare inkomsterna från marken kunde beväpna sig med relativt dyr utrustning . Under hela medeltiden (X-XIII århundraden) och sena (XIV-XV århundradena) av medeltiden var det tyska riddarskapet inblandat i många konflikter i olika delar av Europa och utanför. Först och främst bör det tyska imperiets expansion (från 962) söderut, mot halvön, nämnas. Apenninerna, men också österut - till de länder som ockuperades av de polabiska slaverna, Polen, men också de baltiska folken. Hur som helst, den expansion som genomfördes på bekostnad av de baltiska folken (1200-1300-talen) genomfördes huvudsakligen av den tyska orden. Inte sedan paraden tycks nämna de tyska riddarnas betydande deltagande i det tredje korståget till det heliga landet (1189-1192), organiserat av den tyske kejsaren Frederick Barbarossa. Expansionen mot söder utkämpades med varierande tur och kostade ofta de tyska riddarna mycket blod (t.ex. nederlaget i slaget vid Legnano 1176) och slutade till sist i ett misslyckande. Det är värt att tillägga att på 1200-talet var den tyska riddarens huvudsakliga skyddsutrustning ringbrynja, till vilken element av plattpansar lades till över tiden. Det var inte förrän i slutet av 1300-talet och på 1400-talet som helplåtsrustning började användas. Det var också på tyska territorier som den s.k gotisk rustning, som var ett nästan pansarmästerverk. Ett bra exempel på det är rustningen från omkring 1480, tillskriven Sigismund av Tirol, tillverkad i Augsburg och presenterad på Konsthistoriska museet i Wien. På 1100-talet bar den tyske riddaren oftast den sk en stor hjälm, som dock från 1200-talet började ersättas av den s.k bassäng, som relativt snabbt började få en rörlig slöja. I Tyskland, ofta i form av den sk klappvisier (från 1200-1300-talen). På 1400-talet blev salladen, som kan ha nått Tyskland från området i dagens Italien, populär bland de tyska riddarna. När det kommer till offensiva vapen – självklart regerade svärdet och (från medeltiden) även kopian. Olika typer av trubbiga vapen användes också, som packboxen (på senmedeltiden).