8,8 cm Flak 36/37 är en tysk tung luftvärnskanon, en utveckling av Flak18-kanonen. Jämfört med originalet har pistolpipan ändrats, och nu hade den ett delat kärnrör. Vapenfästet och underredet byttes också. Dessa förändringar gjorde att pistolen kunde manövreras både framåt och bakåt. I versionen Flak 37 har kommunikationssystemet med batteristyrenheten moderniserats. Liksom Falk 18 kännetecknades Flak 36/37 av stora vertikala och horisontella flygparametrar samt stor pansarpenetration. Från 1940 i stor skala användes den som pansarvärnsvapen. Tekniska data: räckvidd: vertikal - 10 600 m, horisontell - 14 860 m, kaliber: 88 mm, stridsvikt: 5000 kg, eldhastighet: 15-20 skott/min., Projektilens initiala hastighet: 820 m/s (högexplosiv skal), 930m/s (pansargenomträngande projektil).
Sd.Kfz. 7 (it. Sonderkraftfahrzeug 7) var en tysk halvspårstransportör från andra världskriget. De första prototyperna byggdes 1933 och serietillverkningen fortsatte under åren 1934-1945 och slutade med tillverkningen av cirka 12 000 exemplar av detta fordon. Drivningen tillhandahölls av en enda motor Maybach HL 62TUK eller en Maybach HL 64TR med 140 hk. Sd.Kfz. 7 hade inte fast beväpning som standard.
De första modellerna av framtiden Sd.Kfz. 7 byggdes 1928 på företaget Krauss-Maffei i München, men fordonet kom inte i serieproduktion då eftersom det bröt mot bestämmelserna i Versaillesfördraget. Först efter att nazisterna kom till makten i Tyskland förfinades de tekniska lösningarna från tidigare modeller och bilen sattes i massproduktion relativt snabbt. Sd.Kfz-fordonet. 7 var kapabel att transportera upp till 12 soldater och hade en minsta rustning som inte översteg 8 mm. Trots vikten på upp till 10 ton hade bilen goda terrängegenskaper och hög rörlighet. Den var också mekaniskt förfinad och inte opålitlig. I de tyska väpnade styrkorna fungerade den som en artilleritraktor för kanoner med en kaliber från 37 till 88 mm. Dessa fordon användes också för att bogsera 150 mm sFH18 haubitser. Baserat på Sd.Kfz. 7 skapades flera specialiserade versioner, inklusive: Sd.Kfz. 7/1 (20 mm självgående luftvärnskanon), Sd.Kfz. 7/2 (även en självgående luftvärnskanon, men med en kaliber på 37 mm) eller Sd.Kfz. 7/5 (versionen är en självgående pansarvärnskanon ca. 75 mm). Bilar av denna typ användes på alla fronter av andra världskriget under perioden 1939-1945, både av Wehrmacht och Luftwaffe. Små mängder Sd.Kfz. 7 tjänstgjorde i Brasilien, Bulgarien och Italien.